Reportage

Reportage kommer från latinets reportare som betyder  återbära. Om man tänker långt tillbaka i tiden hur det kunde vara när en kung behövde information om läget på en annan plats. Då vill man förmodligen ha en oförvanskad, heltäckande och kortfattad bild av läget. Det skulle inte duga att den som iaktog och bar fram informationen gjorde egna tolkningar och slutsatser. Reportaget  ska alltså vara objektivt precis som det ursprungligen handlade om – att återbära oförvanskad information i korthet.

REPORTAGET
Det vanligaste och frekventaste förekomsten är i nyhetssammanhang. Det kan var i form av ett kortare nyhetsinslag, ett fördjupat och lite längre reportage eller ett utredande längre reportage.

INNEHÅLL
Det finns många faktorer som avgör vilka reportage du får se i ett nyhetsprogram där en redaktion ligger bakom urvalet. Oavsett om det är onlinetablå på TV eller on demand från vilken avsändare som helst.

Det subjektiva valet. Det är såklart alltid någonstans ett personligt val vad som visas även om det finns ett aktualitetsperspektiv, en redaktionell idé, en linje, en journalistiskt övertygelse och en praxis på arbetsplatsen. Valet av innehåll kan även  påverkas av följande.

Identifikation. Man frågar sig om tittaren kan identifiera sig med informationen i reportaget. Om inte, vad gör redaktionen i så fall. Jo, går ut och haffar en person ”på gatan” som får reagera på nyheten eller frågan. Enkelt, kanske simpelt, men fungerar.

Avståndet. Om reportaget handlar om din granne är intresset förmodligen större än om händelsen utspelar sig i en avlägsen by på andra sidan jordklotet. Där har vi båda avstånd och identifikation i samma stund. Väljer redaktionen bort ett långt avstånd?

Vinkling. Det krävs alltid en vinkling av reportaget. Vinklingen  spetsar till innehållet och gör det intressantare eftersom intresset minskar om informationen spänner över ett för stort område. Om en bil blivit påkört av ett tåg kan man välja att vinkla informationen kring bilen som blivit påkörd, föraren på tåget, Banverket som bygger rälsen, SJ som äger tåget eller Trafikverket som ansvarar för kommunikationerna i vårt land. Eller, kanske polisen om frågan om ett brott har begåtts? Vem tar beslut om vinklingen och vad får det för effekt på reportaget?

Tillgång till bilder. Ett reportage utan bilder blir inte bra TV. Ett svårt val – hur väljer redaktionen om det finns en liten händelse med fantastiska bilder och en stor händelse utan bilder. Vilken del får utgå om det är trångt om tid? Hur skulle du välja?

REPORTAGETS UTFORMNING
Idag anställs en journalist på en tidning bara om den har många olika kunskaper i sin verktygslåda. Det handlar om ren teoretisk journalistik men också om praktiska och teoretiska kunskaper inom både text, layout, foto, filmning och filmredigering. Här har du som ska göra ditt första reportage ett antal grundstenar att hålla dig till.

Innan. Du har gjort research och har viss koll på läget. Det finns något därute som kan berättas. Ju mer påläst och förberedd med vinklingen, frågor, följdfrågor och vilka bilder du vill ha me dig hem dess bättre blir resultatet.

På plats. Du gör en intervjuer. Du tar bilder som illustrerar innehållet och som också är bra att ha när du klipper ihop materialet. Du tar miljöljud att använda i klipparbetet.

Hemma. Du har kollat igenom vad du har för slags information med dig hem. Du klipper upp alla talking heads/synkar och sparar bara det som är intressant oavsett hur bilden ser ut. Du klipper fram de bästa inklippsbilderna för att använda som illustration till det som sägs. Du skriver ihop en speakertext. Speakertexten är till för att sammanfatta intervjuer, göra slutsatser och ställa frågor i reportaget.

Klippningen. Lägg ut alla synkar och och speakertexter så som du vill ha de – med lite utrymme för intro, mittpunkt, utro samt pauser för reflektion och återhämtning. Nu har du ett skelett av reportaget. Filmen är i princip färdig och du ser hur nu hur lång den kommer att bli. Nu är det dags att täcka alla fula klipp, illustrera det som sägs och jobba på den visuella framtoningen.

Grafisk utformning. Avsluta med förtext, namngrafik, informativ grafik och eftertexter.
Om produktionen ska ingå i ett program ska du bestämma hur den gemensamma grafiska formgivningen ska se ut. I live-TV-programmet görs grafiken ovanpå det som läggs ut och det är klart innan sändning. Inslagen, i det här fallet ditt reportage, har färdiga intron, utron, namnskyltar och grafik beroende på vad som berättas.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>